Hur gamla blir vårtbitare
•
Ryggradsdjur
Hos ett ryggradsdjur, som till exempel en ödla, har varje svanskota en zon ungefär mitt på kotan, en partiell tvärspricka, utan benvävnad. När speciella muskler kring detta område aktiveras bryts kotan av i två delar. Mjukdelarna, musklerna och blodkärlen är särskilt ombildade så att djuret inte förlorar något blod.
Sandödla, skogsödla och kopparödla är exempel på ryggradsdjur som kan utföra autotomi.
Eftersom ödlans stjärt består av ett stort antal enskilda kotor ger det djuret en stor möjlighet till att välja var stjärten ska gå av, beroende på var angriparen tar tag i den.
Den stympade kroppsdelen kan fortsätta röra sig en kortare tid. Denna rörelse lockar det angripande djuret att attackera den lösa kroppsdelen istället för själva bytesdjuret.
Autotomi som anfall
Det attackerande tambiets gadd som lämnas kvar i den stugnas kropp är ett specialfall. Biet dör eftersom inälvor följer med giftkörtlen. Detta är det autotomi i form av anfall - inte försvar som för d
•
Högsäsong för grön speleman
Det finns visserligen en syrseart i Sverige, hussyrsan, men det är inte den som hörs i trädgården. Inte heller en cikada, för den är sällsynt i Sverige.
Det kan möjligen vara en gräshoppa, till exempel backgräshoppan, men den spelar mest dagtid.
Det är i stället troligen den gröna vårtbitaren du hör den sena timmen. Det är Sveriges vanligaste vårtbitarart och spelar – stridulerar – genom att gnida vingarna mot varandra. Nu har den högsäsong.
-De har levt som nymfer (larver) hela sommaren och når i juli-augusti det fullbildade stadiet. Hanarna spelar då för att locka till parning, säger Rasmus Hovmöller, jourhavande biolog vid Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm.
Medan hussyrsan är brungul känns den gröna vårtbitaren igen på sin skarpt gröna färg.
-Det är en riktigt vacker sak, konstaterar Rasmus Hovmöller.
Grön vårtbitare och stor vårtbitare är dessutom imponerande stora, upp till 35 respektive 45 millimeter. Men namnet till trots är de inte blo
•
Långlivade insekter
Långlivade insekter finns av många arter och släkten. Särskilt finns det gott om lösningar bland insektsarterna, för att överleva i kärva miljöer. I nordiskt klimat finns därför gott om arter med påtagligt längre utvecklingstid, även om de insektsarter som sätter rekorden finns i andra miljöer.
Processer för ett långt insektsliv
[redigera | redigera wikitext]Det är framför allt tre processer som kan bidra till att ge en insektsart långt liv.
- En långsam larvutveckling
- Ett långt liv som vuxen insekt
- En långvarig vila i diapaus
En långsam larvutveckling
[redigera | redigera wikitext]Det bästa exemplet är den nordamerikanska sjuttonårscikadan, (Magicicada sp.). Den lever i sjutton år i marken som larv, och suger näring från trädens rötter. Eftersom alla individer är lika gamla uppträder arten bara vart sjuttonde år. Under en kort period är träden fulla av sjungande cikador, som parar sig och lägger ägg. Sedan dröjer det sjutton år tills nästa