Hur känns ett hjärtstopp
•
Vem som helst kan drabbas av plötsligt hjärtstopp. Det kan vara du själv, en kollega, en granne, en familjemedlem, en medmänniska på gatan. Oftast är det äldre personer eller personer med bakomliggande hjärtsjukdom som drabbas. Den enda behandling som är bevisat effektiv är hjärt-lungräddning (HLR) och en strömstöt från en hjärtstartare.
Ett plötsligt hjärtstopp innebär att hjärtat plötsligt slutar att pumpa blod. Det beror oftast på minskat blodflöde i hjärtats kranskärl efter en hjärtinfarkt, eller på rubbningar i hjärtats elektriska impulssystem. Den vanliga hjärtrytmen övergår till ett så kallat kammarflimmer (ventrikelflimmer), vilket medför att hjärtat flimrar istället för att slå normalt. Ett flimrande hjärta pumpar inget blod ut till kroppen. Efter endast några sekunder faller personen ihop medvetslös eftersom hjärnan drabbats av syrebrist. Den enda behandling som hjälper är HLR och en tidig strömstöt från en hjärtstartare.
Som lekman ska man larma 112 om personen är m
•
Plötsligt hjärtstopp
Den allra största delen av de drabbade, närmare 90 procent, skattar sin hälsa och livskvalitet som god efter att ha överlevt ett plötsligt hjärtstopp. Dock finns stora individuella skillnader som visar allvarligare problem med oro och depression hos vissa överlevare.
Tankar behöver bearbetas
Att drabbas av ett plötsligt hjärtstopp, eller ha en anhörig som drabbas, är en omvälvande och traumatisk upplevelse. Även om allt gått bra och man klarat sig utan neurologiska skador, har livet i allmänhet förändrats på ett påtagligt sätt. Man har ofta en minneslucka för tiden då hjärtstoppet inträffade, man minns inte vad som hänt och upplever en vilsenhet.
Trots att de flesta drabbade och anhöriga är glada över att man överlevt, är det många svåra tankar som behöver bearbetas. ”Varför hände detta mig?”, ”Varför överlevde just jag?”, ”Hur kommer livet att se ut framöver?”, ”Drabbas jag igen?”. Man drabbas av en existentiell oro, rädsla och osäkerhet. En del reagerar m
•
Hjärtstopp – en kamp mot tiden
Så få som en av tio överlever ett hjärtstopp utanför sjukhuset. Men forskarna har ett helt batteri av studier på gång för att försöka optimera alla delar i överlevnadskedjan.
– I Sverige tar det i medeltal elva minuter innan ambulansen är framme vid en utryckning. Och det är för lång tid, säger Jacob Hollenberg.
Sedan 2000-talets början har han forskat kring hur man kan öka överlevnaden efter hjärtstopp. Vid millennieskiftet var snittöverlevnaden efter hjärtstopp utanför sjukhus i Stockholms län nere på tre procent, i resten av landet var den något högre, nu är den uppe på mellan tio och elva procent. Vad som har hänt under den här tiden är att man har försökt optimera alla delar i det som kallas för överlevnadskedjan.
– Det handlar om tidigt larm, tidig defibrillering, tidig avancerad hjärtlungräddning och förbättrad intensivvård. Alla delarna i kedjan är viktiga, men framförallt är det de allra första d