Hur man gör grafer
•
Kakor på scb.se
Här går vi igenom:
- Stapel- och stolpdiagram
- Linjediagram
- Cirkeldiagram.
Det finns några typer av diagram som används oftare än andra. Stapel- och stolpdiagram används för att visa frekvenser av olika grupper eller kategorier. Linjediagram används för att visa förändringar över tid. Cirkeldiagram används för att visa andelar av en helhet.
Alla diagram går att rita för hand. För det mesta är det en fördel om du använder olika färger för att visa olika saker. I många räkneprogram för persondatorer (som Excel) finns stöd för att konstruera diagram från data i tabeller.
Stolpdiagram – när antal visas på x-axeln
Börja med att titta i frekvenstabellen "Antal katter" nedan. I tabellen presenteras det data vi fick när vi ställde frågan ”Hur många katter har du?” till 40 personer.
När du har din information i en frekvenstabell är stolpdiagrammet lämpligt att använda. Diagrammet har en horisontell axel som du använder för att ange det antal katter som de intervj
•
Tabeller och diagram
I det här avsnittet kommer vi att ha användning för detta, när vi nu ska börja bekanta oss med ämnet statistik, och se hur vi kan använda tabeller och diagram.
Statistisk undersökning
Tänk dig att du vill ta reda på hur många gånger eleverna i en klass har varit på bio det senaste året.
Om det är 20 elever i klassen och vi frågar var och en av dem, då kan vi till exempel få det här resultatet: 5 personer har gått på bio 0 gånger, 3 personer har gått på bio 1 gång, 4 personer har gått på bio 2 gånger, 2 personer har gått på bio 3 gånger, 5 personer har gått på bio 4 gånger, och 1 person har gått på bio 5 gånger.
Vad vi har börjat göra här är en statistisk undersökning, vilket betyder att vi har samlat in data, som vi sedan vill göra något med.
Även för en så här liten undersökning blir det snabbt svårt att få en överblick över resultaten. Ett sätt att börja få en bättre uppfattning av resultaten från vår undersökning är att samla dem i en frekve
•
Grafer
I Matte 1-kursen repeterade vi hur vi kan använda koordinatsystem för att visa och beskriva punkter som har såväl ett x-värde som ett y-värde. I det här avsnittet ska vi bygga vidare på detta och visa hur vi kan använda koordinatsystem för att illustrera flera punkter.
Om vi har flera punkter med olika koordinater kan dessa sammanställas i en värdetabell. Här nedan ser du hur en värdetabell kan se ut:
| x-värde | y-värde |
| 1 | 0 |
| 2 | 1 |
| 3 | 0 |
| 4 | 2 |
Varje punkt representeras i värdetabellen av ett x-värde och ett y-värde. Alla de punkter som representerar ett visst samband på detta sätt utgör en del av en graf.
Om vi placerar in dessa punkter i ett koordinatsystem och sedan binder samman punkterna genom att dra linjer mellan varje par av punkter som ligger närmast varandra i x-led, har vi åskådliggjort grafen, det vill säga att vi har visat hur en del av grafen ser ut som ett linjediagram i ett koordinatsystem:
En sådan här graf skulle till exempel kunna represe