Hur firar vi påskdagen
•
Påsk
Påsken är inom kristendomen en viktig högtid som firas till minne av Jesus död och uppståndelse.
Påsken är en rörlig helg och infaller enligt ett beslut som togs under kyrkomötet i Nicaea år 325, på första söndagen efter första fullmånen efter vårdagjämningen.
Det tidigaste datum som påskdagen kan infalla är den 22 mars. Detta inträffade senast 1818 och sker nästa gång 2258. Det senaste datum som påskdagen kan infalla på är den 25 april. Detta inträffade senast 1949 och upprepas 2038.
Långfredagen firas till åminnelse av Jesus död, och på påskdagen återuppstod Jesus.
Förr i tiden var långfredagen en sorgedag, då människorna höll sig stilla från att arbeta och ofta klädde sig i svarta kläder. Ända fram till 1969 var det förbjudet att anordna offentliga nöjestillställningar på långfredagen.
Orsaken till att det blivit ägg just till påskmat, tros vara den sex veckor långa fastan som tar slut till påsk och som råkar vara den period då tamfåglarna värper som mest. Efters
•
Påsk
- Den här artikeln handlar om den kristna högtiden. För påskfirande i Sverige, se Påsk i Sverige. För teaterpjäsen, se Påsk (pjäs). För den judiska påsken, se Pesach.
Påsken är den största högtiden under det kristnakyrkoåret och firas till minne av att Jesus enligt Nya Testamentet led, dog och uppstod för att var och en som tror på honom skulle bli förlåten för sina synder och få evigt liv.[1] Den kristna påsken är till sin natur, både genom händelser och tidpunkten när den infaller, kopplad till den judiskapåsken, vilken firas till minne av Gamla Testamentets berättelser om judarnas uttåg ur Egypten efter år av slaveri. Högtidens svenska namn kommer också från dess hebreiska namn "פֶּסַח" (pesach), vilket betyder "passera" eller "gå förbi" och tydligast pekar på den judiska innebörden av högtiden. Det engelska ordet easter och tyskans Ostern kommer av den germanska fruktbarhetsgudinnan Ēostre.
Gemensamma regler inom kriste
•
Varför firar vi påsk?
Själva ordet påsk kommer från medeltidslatinet pascha som i sin tur härstammar från det det hebreiska ordet pesah. Ett ord som betyder passera eller gå förbi. Påsken är den största högtiden för de kristna och firades redan 100 år e.kr. Från den kristna påsken har en mängd funktionella, kulturella och traditionella särdrag utvecklats till hävdvunna sedvänjor. Inte sällan i Sverige med inslag från folktro, men sedvänjor i högtider kommer och går. De röda dagarna som kan ge lite ledighet finns inte kvar för alltid.
Röda dagar försvinner ibland
Ett exempel på detta är våffeldagen som infaller drygt två veckor innan påsk. En dag som vi i allmänhet kanske inte direkt kopplar samman med en viktig kristen högtid som var en röd dag ända fram till 1953. Våffeldagen har omvandlats från det ursprungliga ordet som är Vårfrudagen. Det var den dagen som ärkeängeln Gabriel uppenbarade sig för Maria och framförde budskapet om att hon var havande. Exakt nio månader senare