Hur många symfonier har
•
Verklista för Wolfgang Amadeus Mozart
Det här är en lista över kompositioner av Wolfgang Amadeus Mozart. I listan är verken ordnade efter genrer, därefter kronologiskt inom genrerna.
Den österrikiske musikforskaren Ludwig von Köchel (1800-1877) upprättade en kronologisk-tematisk förteckning av Mozarts alla kända verk. Köchels förteckning (med senare justeringar av andra forskare) är alltjämt ledande för numreringen av kompositionerna K 1-626. De anges därför med antingen K eller KV (Köchel-Verzeichnis) plus kompositionens ordningsnummer.
Köchels verkförteckning är kronologisk, vilket innebär att verk som omdaterats fått nya Köchelnummer. Om numret i senaste utgåvan skiljer sig från det ursprungliga anges det sistnämnda efter likhetstecken (=). Ofullbordade verk, ej bevarade verk eller verk med ifrågasatt äkthet medtages bara undantagsvis. För en mer komplett förteckning över dessa, se http://www.musiqueorguequebec.ca/catal/mozart/mozwa.html
Symfonier
[redigera | redig•
Wolfgang Amadé Mozart
I en bok kallad Symfoni som gavs ut av brittiske symfonikern Robert Simpson samlades ett antal essäer av ett antal skribenter. Nedan finns ur denna bok en genomgång av Mozarts symfonier skriven av Hans Keller.
Symfonier
Essä av Hans Keller ur boken Symfoni av Robert Simpson
Det är två omständigheter man måste vara på det klara med innan man griper sig an med en musikalisk (till skillnad från en musikologisk) utforskning av symfonikern Mozart. För det första måste man betänka att Mozart själv skulle ha lett åt blotta tanken på ett utförligt kapitel om hans symfonier. "Kan det vara något att skriva om?" skulle han ha frågat med oförställd förvåning. "Flera av de tidigaste är för dåliga, och de flesta av de senare är för bra för att behöva förklaras." Obekant med sådana termer som "huvudtema" och "sidotema" skulle han inte ha förstått att en professionell analytiker faktiskt kan skriva om ett ämne utan att mena eller ens förmodas mena något med det; att det
•
Symfoni
Symfoni
En symfoni (av grekiskanssymphonia, Συμφωνία) är vanligtvis ett stort upplagt verk för symfoniorkester. Begreppet började användas i denna betydelse på 1700-talet. Fram till 1900-talet bestod symfonin oftast av fyra[1] satser i ordningsföljden snabb sats, långsam sats, menuett eller scherzo och sist en snabb final. Sonatform kallas den form som första satsen av en traditionell symfoni alltid är byggd på. Även andra satsen och finalen kan ha sonatform. Nutida symfonier styrs inte av några formella regler utan kan ha valfritt antal satser, vanligast är en till fyra. Många symfonier saknar namn och heter enbart till exempel "Symfoni nr 2", men på 1900-talet blev det vanligt att ge symfonier beskrivande titlar, något som dock förekom sparsamt även tidigare (bland annat Beethovens "Pastoralsymfoni").
En symfoni med korta satser kallas för sinfonietta, 'liten symfoni'.