Hur många vildsvin har
•
Sverige har hundra gånger fler vildsvin än Finland – men hårt jakttryck har lett till ökade skador: ”Man sköt en del fel djur”
– Det har hänt att man blivit förbannad, säger Thomas Nordman.
Han arrenderar Ora Säteri i närheten av Uppsala och har 230 hektar åker. När vildsvinen är igång kan det innebära 230 hektar problem.
– Man kan ju försöka jaga dem med svordomar och stenar, men det hjälper inte, säger han och blickar suckande ut över de än så länge osådda åkrarna.
Sverige har omkring 250 000 vildsvin. Stammen har minskat lite under de senaste åren på grund av en hård jakt, men likväl har landet klart mest vildsvin i Norden.
Det finns två läger i Sverige. De som tycker att vildsvinet hör hemma i landet och de som tycker att riksdagen gjorde fel när man på 80-talet fastslog vildsvinets hemrätt i den svenska faunan.
Thomas Nordman hör till den andra kategorin.
– Har man lyckats utrota dem förr så kan man göra det nu med. Men nu finns det ju andra krafter. Förr så svalt man
•
Vildsvin
De första vildsvinen invandrade i Sverige efter den senaste istiden för 8 000–10 000 år sedan, ungefär samtidigt som människan men blev vanliga först när riktiga skogar vuxit upp. Under 1700-talet var vildsvinet i princip utrotat i Sverige och det var först på 1940-talet som de återinfördes och då till hägn. I slutet av 1990-talet rymde ett antal djur som dagens vildsvinsstam härrör ifrån. I början av 1980-talet fanns det färre än 100 frilevande vildsvin i landet. Tio år senare hade stammen vuxit till cirka 500 djur. Nu finns cirka 300 000 vildsvin i det fria.
Kan väga uppemot 200 kilo
Vildsvinet ger ett framtungt intryck, med högrest bog och sluttande rygglinje, som avslutas i en kort och rak svans. Kroppen är tillplattad från sidorna och ger ett ganska smalt intryck rakt fram- eller bakifrån. Huvudet är trekantigt i profil och öronen upprättstående. Nosen avslutas i ett tryne. Båda könen har hörntänder som sticker upp ur underkäken.
Ett fullvuxet vildsvin i Sverige
•
Fler kännetecken vildsvin
Galtens hörntänder i underkäken är kraftiga och formade som betar. Dessa tänder är mindre utvecklade hos suggor och kultingar. Galten har också har en puckel på nosryggen, som är mindre utvecklad hos suggan och saknas hos kultingarna (ungarna).
Betarna har öppna rötter, dvs de tillväxer under djurets hela livstid och slipas vassa mot överkäkens kortare, böjda hörntänder. Galtarnas betar och vildsvinens tanduppsättningar är inte färdigutvecklade förrän vid drygt två års ålder.
Vildsvinets aktivitet på marken och i skogen efterlämnar tydliga spår. Marken blir kraftigt bearbetad med uppslitna tuvor, uppriven växtlighet, fåror och gropar. Trädstammar förlorar ofta sin nedre bark helt och hållet av vildsvin som gnidit sig mot dem. I vattenrika marker kan man ofta se stora, grunda gropa