Hur kan berg påverka
•
Gruvor och miljöpåverkan
Gruvor är miljöfarlig verksamhet enligt svensk lag. Gruvor kan påverka miljön på olika sätt, främst genom utsläpp av metaller och andra ämnen till vatten, men även buller, vibrationer och damm vilket kan skapa olägenheter för närboende. En av de mest uppenbara effekterna är att gruvverksamhet tar mark i anspråk och förändrar landskapsbilden. Påverkan från gruvverksamheten beror på flera faktorer där de mest betydande faktorerna är vad för material som bryts och hur avfallshanteringen ser ut. Andra faktorer kan vara topografi, klimat, geologi och hur känsliga omgivande sjöar, vattendrag och grundvatten är, så kallade recipienter.
För att starta en gruvverksamhet behövs flera tillstånd. Normalt görs prospektering under en period, ofta flera år, med undersökningstillstånd från Bergsstaten. Om verksamhetsutövaren hittar malm, det vill säga en ekonomiskt brytbar fyndighet av mineral, kan denna söka en så kallad bearbetningskoncession. Verksamhetsutöva
•
Erosion
Erosion är den nednötning och borttransport av jord och berg i landskapet som orsakas av bland annat rinnande vatten, vågor, vind och is. Det är en ständigt pågående naturlig förändringsprocess som formar vårt landskap. Men erosion kan också orsaka problem för bebyggelse och infrastruktur. Erosion kan även indirekt leda till ras och skred längs vattendrag, klintkuster och branta sluttningar.
Stranderosion
En ökad erosion längs stränderna medför större risker för skador på strandnära bebyggelse och infrastruktur, spridning av föroreningar och påverkan på områden med natur- och kulturvärden.
Som en följd av höjda havsnivåer i kombination med stormar kommer erosionen att öka längs landets kuster, framför allt längs stränder i södra Sverige som består av erosionsbenägna jordar. Omfattande stranderosion sker redan längs delar av Skånes sydkust, där strandlinjen på vissa ställen har förskjutits över 200 meter inåt land under den senaste 40-årsperioden. En allt hög
•
Vulkanisk aktivitet
Ju längre ner i jordens inre man kommer, desto varmare blir det. Samtidigt ökar också trycket av överliggande berg. När temperaturen stiger ökar sannolikheten för att berget ska smälta. Det högre trycket motverkar dock smältning. Därför förblir berget normalt i fast form.
Svavelutfällningar från Vulcano, Lipariska öarna, Italien.
Foto: Pär Weihed
Rörelser i mantelns övre delar och i jordskorpan sker framför allt i de områden där litosfärplattorna rör sig i förhållande till varandra. I samband med dessa rörelser kan två kritiska saker inträffa. Den ena är att trycket plötsligt lättar, den andra att vatten- och/eller koldioxidbaserade lösningar (superkritiska lösningar) kommer i kontakt med varmt berg. Båda kan resultera i att berget smälter.