Hur bör man motverka
•
Fem tips för att motverka trötthet
Under vinterhalvåret upplever drygt 40 procent av befolkningen i Sverige besvär med trötthet och nedstämdhet, enligt en studie vid Stressforskningsinstitutet. Förutom bristen på dagsljus kan tröttheten bero på depression, järnbrist eller andra medicinska orsaker. Men oftast handlar det om vår livsstil, att vi stressar för mycket, äter för dåligt och sover eller rör på oss för lite.
– Tröttheten kan bero på många saker. Vi skulle komma lite bättre i balans om vi tar reda vad det är som gör oss trötta. Vad är det som tar min energi? All typ av återhämtning är bra, men om jag sover för lite varje natt räcker det inte att motionera eller göra mindfulnessövningar, säger Åsa Miemois, hälsostrateg på Previa.
Acceptera att man inte är pigg jämnt
Hon menar att vi måste acceptera att vi inte kan vara pigga jämt, utan att det är normalt att känna sig trött och sliten ibland. Arbetslivet har också blivit mer krävande med stress och mental belastn
•
Hälsofrämjande och förebyggande arbete inom området psykisk hälsa och suicidprevention
Hälsofrämjande och förebyggande arbete kan bedrivas på olika nivåer och arenor. Det gäller både folkhälsoarbete och arbete med psykisk hälsa och suicidprevention.
De övergripande förutsättningarna för psykisk hälsa handlar om hur samhället är organiserat och hur resurser och möjligheter inom olika livsområden är fördelade mellan olika grupper. För att förbättra den psykiska hälsan i befolkningen behövs insatser som stärker individer, stärker samhällen och minskar barriärer. Det handlar om att öka tillgängligheten till bra boende, meningsfull utbildning och arbete, liksom att tillhandahålla stöd och hjälp till de som har behov av det. Men det handlar också om att minska fattigdom, diskrimineri
•
Så här håller du hjärnan frisk hela livet
Miia Kivipelto är professor i klinisk geriatrik på Karolinska Institutet. Hon har erhållit Stockholms Sjukhems donationsprofessur i klinisk geriatrik för att utveckla kunskapen om åldrandets sjukdomar. Hennes forskning handlar om vilka risk- och friskfaktorer som kan kopplas till glömska, minnesstörningar och demenssjukdomar.
På Hjärnans Dag 2017 i Stockholm föreläste hon om vad vi kan göra själva för att förebygga minnesstörningar genom att ändra vår livsstil. Åldrandets inverkan på hjärnan har blivit speciellt viktig med tanke på att vi lever allt längre. Klicka på pilen på bilden här ovan så kan du se Miia Kivipeltos föreläsning.
– Hjärnan styr hela kroppen, våra tankar, känslor och formar våra minnen, säger Miia Kivipelto. När vi blir äldre är hjärnan den svagaste länken och hög ålder är fortfarande den viktigaste och starkaste riskfaktorn för demens och minnesstörningar.
Genom att ändra din livsstil kan du minska risken att drabbas