Hur dricker man brännvin
•
Kärt barn har många namn, så även kryddat brännvin! Joddlarsaft, renat och spånken är några av de namn denne folkkäre dryck har fått i folkmun. Brännvinet har funnits i Sverige i över femhundra år och har brukats inom alla samhällsklasser. Sånger har skrivits till dess ära, pjäser har upprättats och den har använts till allt från kruttillverkning till folkmedicin. De allra flesta svenskar har någongång låtit sig smaka av denne minst sagt anrike dryck, både till fest och vardag. Vad vore vårt julbord eller vårt midsommarfirande utan nubben? Och hur skulle snapsvisorna låta utan flaskan?
Det började med krut!
Idag är brännvinet mest känd som en smakrik rusdryck men det har inte alltid varit så. När brännvinet en gång i tiden introducerades i Sverige, vid den senare halvan av 1400-talet så var det först inom den svenska kruttillverkningen den kom till användning.
Krut och kruttillverkning
Det svenska krutet tillverkades på den tiden av en pulvermakare i det så kallade pulverhuse
•
Brännvin
Brännvin är en spritdryck som är en blandning av mer eller mindre ren etylalkohol med vatten i växlande förhållanden och som erhålls genom destillering, bränning, av en alkoholhaltig vätska. Brännvin tillverkas av olika råvaror, till exempel säd eller potatis och det finns därför en stor mängd olika brännvinssorter. Brännvin används i drinkar eller som snaps, då ofta kryddat.
Terminologi
[redigera | redigera wikitext]I äldre svensk terminologi användes begreppet brännvin som en samlingsbeteckning på alla spritdrycker, inklusive exempelvis whisky och konjak. I dag används dock begreppet i första hand som ett namn på spritdrycker i "nordisk stil", och delas då huvudsakligen upp i okryddat brännvin och kryddat brännvin. Ett specialfall av kryddat brännvin är akvavit, som är kryddat med dill eller kummin, och är en skyddad ursprungsbeteckning inom Europeiska unionen.
Historik
[redigera | redigera wikitext]I Sverige började man bränna brännvin på 1400-talet,
•
Om brännvin, akvavit och snapsvisor.
Få drycker har varit så viktiga i Sverige som brännvinet. Först som militärpolitik i det sena 1400-talet. För den som behärskade spritdestillationen och kunskapen att bränna alkohol kontrollerade också kruttillverkningen och därmed den våldsamma makt som kommer ur kanoner och gevär.
Inget samtida Sverige utan brännvin?
I år är det 500 års-minnet av Gustav Eriksson Vasas tillträde som riksföreståndare och kungaval den 6 juni 1521. Han ledde det krig som tog Sverige ur Kalmarunionen och här spelade krutet och därmed också brännvinet en helt central roll.
Nästa steg i brännvinets "viktighetshistoria" är om en dryck för ökade skatteintäkter då intresset för att dricka alkoholen gjorde folk mer skattevilliga. Efter det följer dess betydelse som drivkraft för folkrörelserna genom kraven på en minskad konsumtion, och de rörelserna lägger grunden för den välfärdsstat Sverige idag är.
Kort sagt, inget samtida Sverige utan en relation till b