Hur funkar magnettåg
•
Bild 1. De gröna fälten är magnetkomponenterna (lyftningssystemet) tillsammans med statorn (drivningssystemet). De röda är elektromagneterna (lyftningssystemet) tillsammans med stödmagneterna, rotorn (drivningssystemet). De gula fälten är styrningssystemets elektromagneter. Svävar avståndet 10 mm är emellan det gröna och röda fältet.
Bild 2. Funktionssätt av motorn är snarlikt en roterande elektrisk motor vars stator har blivit kapad (grönt), utrullad och monterad längs hela undersidan av bankonstruktionen. Den förut roterande delen (rött) dras nu istället längst statorn med hjälp av ett vandrande magnetfält.
Bild 3. Systemet som skall vara färdigt år 2005 mellan städerna Berlin Hamburg.
Tabell 1. Jämförelse mellan ICE3- och Transrapidsystemet
•
Maglevtåg
Maglevtåg (från engelskansmagnetic levitation, 'magnetisk levitation') är ett spårburet transportsystem i tågform, som använder magnetiska krafter både för att bära upp tåget och som framdrivningsmetod. Maglevtåg finns i begränsad utsträckning i Japan, Kina, Sydkorea och Tyskland.
Historik
[redigera | redigera wikitext]Principen bakom maglevtåg blev beskrivet redan i början av 1900-talet av amerikanen Robert Goddard och fransk-amerikanen Émile Bachelet.[1][2] Bachelet tog patent på en "levitating transmittus apparatus" 1912.[2]
Maglevtåg utvecklades sedan på 1960-talet. Eric Laithwaite utvecklade ett fungerande maglevtåg i Storbritannien och testade detta på en bana som var 1,6 kilometer lång. Hans forskning avslutades dock 1973 efter brist på utvecklingspengar och framgång. Det första kommersiella magnettåget för allmänheten öppnade officiellt 1984 i Birmingham, England. Det gick på ett 0,60 km långt spår[1] mellan Birmingham International Airpo
•
Magnetisk levitation
Magnetisk levitation (maglev) är en metod, med vilken ett objekt hålls suspenderat utan annat stöd än magnetfält. Magnetiskt tryck utnyttjas för att motverka de gravitationella effekterna och andra accelerationer.
Earnshaws teorem visar att med enbart ferromagnetiska eller paramagnetiska material är det omöjligt att levitera stabilt mot gravitation. Med användning av servomekanismer, diamagnetiska material, supraledning eller system som inbegriper virvelströmmar kan dock detta åstadkommas.
Tillämpningar
[redigera | redigera wikitext]Transporter
[redigera | redigera wikitext]Metoden har tillämpningar exempelvis för att lyfta, styra och driva fordon, oftast tåg och för magnetiska lager. Vinsten är att bromsande friktion minimeras så att fordonet drar mindre energi och får lägre slitage än traditionella fordon på hjul.
För tåg har metoden potential att vara snabbare, tystare och mjukare än rälsbundna system. Energin som krävs för att lyfta tåge