Hur ofta får pandor
•
Röd panda
Ailurus fulgens
Den röda pandan är, trots sitt namn, närmare släkt med tvättbjörnen än med pandan. Den har dock flera gemensamma drag med jättepandan. Bland annat äter både jättepandan och den röda pandan främst bambu och har en sorts ”falsk tumme” med vilken de greppar bambun. Den röda pandan räknas som starkt hotad och Kolmården stödjer insatser för att bevara djuret.
Starkt hotad art
Har minskat kraftigt i det vilda
Läs mer
Visste du
Falsk tumme
Den Röda pandan har, precis som jättepandan, en "falsk tumme" som hjälper den att greppa bambun som den äter.
I världen
Här bor de
Den röda pandan lever likt jättepandan i tempererad skog i Himalaya.
Djurvisning
Lär dig mer om den söta röda pandan
Träffa ett av världens skyggaste djur.
Röd Panda15 min
Visningar idag 13 februari
Laddar tider
Den röda pandan har eldrött kamouflage
Den röda pandan har en rödbrun, nästan lysande färg. I ansiktet har
•
Jättepanda
Jättepanda (Ailuropoda melanoleuca), panda, pandabjörn, eller bambubjörn är den enda arten i släktetAiluropoda som i sin tur tillhör familjen björnar. Tidigare har pandan kategoriserats som halvbjörn, men molekylärgenetiska studier visar att den är en björn.[2] Pandan har svartvit tät päls och väger som vuxen mellan 70 och 150 kg. Nyfödd väger den bara 100 till 160 gram och har ingen päls. Till skillnad från andra björnar är jättepandan en utpräglad växtätare, som främst äter bambu. I dag förekommer den vilt i de kinesiska provinserna Sichuan, Gansu och Shanxi, men tidigare återfanns björnen även i andra delar av östra Asien.
Jättepandan är känd som symbol för Världsnaturfonden WWF och var en av fem maskotar för de olympiska sommarspelen 2008 i Peking. Gåvor i form av pandabjörnar till zoologiska trädgårdar har förr i tiden använts som ett sätt för Kina att förbättra sina relationer med stater i Västvärlden. På 2000-talet sker inga gåvor av jätte
•
Pandan
I förhistorisk tid levde jättepandan över stora delar av Kina. Idag uppskattar man att det inte finns kvar mer än 1 864 av dessa svartvita björnar, samtliga i Kinas sydvästra bambuskogar. Trots ett lågt antal så har de ökat från 1600 till 1864 de senaste 11 åren.
Huvudorsaken till pandans minskning är att människan har förstört dess miljö. Över hela södra och östra Kina har skogarna huggits ner för att bereda plats åt odlingar och byar. Pandan har därför tvingats flytta till de mest otillgängliga platserna av sitt ursprungliga utbredningsområde.
Pandan har sedan länge anpassat sig till en vegetarisk diet, trots att den har samma matsmältningssystem som en köttätare. Visserligen händer det att den äter kött om den råkar komma över det, men den jagar inte själv aktivt. Istället lever den till största delen av stjälkar och blad från den näringsfattiga bambun. Den använder cirka 14 av dygnets 24 timmar till att leta föda och att äta (upp till 38 kg bambu per dygn), resten av t