Hur påverkar solljuset
•
Forskaren: Därför blir du glad när solen lyser
Uppdaterad 2018-07-20 | Publicerad 2018-05-31
Har du också märkt av att ditt humör har stigit de senaste veckorna sedan solen och värmen kom till Sverige?
Det är ingen slump, solljuset har många positiva effekter på vår kropp.
– Solljuset påverkar oss på flera sätt. Inom bara några minuter i solen påverkas vårt stressystem och vi blir pigga. Och är man pigg så påverkas vårt humör så att vi blir glada, säger Arne Lowden docent på stressforskningsinstitut på Stockholms universitet.
Sommarvärmen är här och för de flesta av oss har det haft en stark inverkan på vårt humör. Men det är egentligen inte värmen i sig som är den stora källan till vårt glada humör – även om den skön och på många sätt bidrar positivt till vår hälsa. Utan det som gör att vi känner oss lyckligare är helt enkelt solljuset.
– Solljuset har en enorm påverkan på vårt välmående. Dels ger solljuset den direkta belöningen att vi blir pigga och glada men det finns
•
Hur påverkas huden av solljus?
Solljus i lagom mängd är bra för oss, men överexponering för solen kan orsaka skador i huden både på ytan och på cellnivå.
I den här artikeln går vi igenom de olika strålar som solljuset består av, undersöker de positiva och negativa effekter som dessa strålar har på olika hudtillstånd och beskriver de faktorer som påverkar hur huden reagerar på solen.
Vad består solljuset av?
Solljuset består av ett spektrum av strålar: synligt ljus, ultraviolett (känt som UV) och infrarött ljus. Ljuset mäts i våglängder – enheterna är nanometer (nm) och millimeter (mm). Var och en av de olika ljusstrålarna i spektrat har en viss våglängd.
Synligt ljus
Det synliga ljuset utgör ungefär 50% av solljusspektrat och, som namnet antyder, är den enda delen av ljuset som ka
•
Vintertrötthet – utan ljus kommer vi ur fas
På söndag morgon är det dags igen. Vi lämnar sommarhalvåret bakom oss mer definitivt än någon annan dag när vi vrider tillbaka våra klockor en timme till vintertid. En timme hit eller dit kanske inte verkar spela så stor roll, men tidsomställningen och framförallt mörkret under vintertiden påverkar oss mer än man kan tro.
Klockomställningen på våren, då vi vrider uret framåt ger oss en timmes mindre sömn vilket kan ställa till det en del för våra kroppar. Hur många timmars sömn vi behöver är individuellt men en viss mängd behövs för att både kroppens och hjärnans funktioner ska rulla på bra. De som drabbas hårdast vid sommartidsomställningen är så kallade kvällsmänniskor som ofta går och lägger sig sent trots att de måste gå upp tidigt. Ofta tar det flera dagar för kroppen att acklimatisera sig.
Men på söndags står vintertiden för dörren och vi vrider tillbaka klockan en timme.
– Den här omställningen är inte lika problematisk efters