Hur ser stjärnfall
•
Varje augusti återkommer det spektakulära meteorregnet Perseiderna. Maximum nås inatt, natten mellan 12 och 13 augusti, så ta på varma kläder, gå ut till en mörk plats och titta upp mot stjärnorna för att se gruset från en komet regna ner över sensommarhimlen.
Vi kallar det stjärnfall, och visst ser det ut som fallande stjärnor; lysande streck över himlavalvet. Men vad det egentligen handlar om är små gruskorn som kommer in i jordens atmosfär med så pass hög fart att gasen runt dem hettas upp och börjar lysa. Detta ser vi som ett stjärnfall, eller en meteor. De stjärnfall som utgör meteorregnet Perseiderna härrör alla från en specifik himlakropp, nämligen kometen Swift-Tuttle. Vart 133:e år passerar den det inre solsystemet – och efter sig lämnar den ett spår av grus- och stoftkorn som jordens bana korsar varje sensommar. Meteorregnets namn har dock ingenting med själva upphovskometen att göra, men istället varifrån meterorregnet ser ut att komma på himlavalvet: stjärnbilden
•
Stor chans för stjärnfall i natt: ”Väldigt kul att uppleva”
Stjärnfallet som förväntas vara synligt på himlen under natten mot måndag och tisdag sker runt samma tid varje år.
– Jorden kolliderar med ett moln av små stoftkorn från en komet ute i rymden. Kollisionen sker årligen, säger Peter Linde, ordförande i Svenska astronomiska sällskapet.
Stjärnfallet är synligt i hela världen, men förutsättningarna är bättre på det norra halvklotet.
– Stoftkornen rusar in i jordatmosfären med väldigt hög hastighet och brinner upp. Det är det som formar ljusspår.
Bättre förutsättningar i år
För att kunna se fenomenet krävs det att himlen är mörk och näst intill molnfri. En positiv faktor i år är att månen inte kommer att ”störa”.
– En fullmåne skulle belysa himlen och göra den ljus, det är bättre förutsättningar i år.
Förutsättningarna för att se meteorsvärmen Perseiderna kommer att vara ännu bättre under natten mot tisdag, säger Peter Linde.
– Det är väldigt kul att uppleva, det är inte
•
Meteoriter
En klar och mörk natt kan man se ”fallande stjärnor” eller ”stjärnskott”. Detta är meteorer eller bolider som de kallas. Dessa plötsligt uppdykande, lysande streck över himlavalvet består av glödande/brinnande stenpartiklar som faller genom jordatmosfären och hettas upp av friktionsvärmen.
Vad händer vid ett meteoritnedfall?
En meteorit från Hessleskuren visar en stor kontrast mellan den mörka, ganska blanka smältskorpan och det ljusa, opåverkade innanmätet. I högerkanten syns också rundade, tumavtrycksliknande former, så kallade regmaglypter. Ur Evolutionsmuseets samlingar, Uppsala universitet.
Foto: Carl-Erik Alnavik, SGU.
Merparten av de partiklar (sten, grus, block, sand eller damm) som fångas in av jordens dragningskraft förintas under färden genom atmosfären och kommer aldrig landa på jordytan. Förs