Hur känns radioaktiv
•
När kroppen utsätts för radioaktiv strålning
Läkare Johan Fagerudd berättar hur strålningen påverkar den mänskliga kroppen.
- Strålningen skadar vårt DNA, förklarar Fagerudd.
Hur mycket är mycket?
Som enhet för dosrater används mikrosievert per timme (µSv/h). 1000 mikrosievert = 1 millisievert (mSv).
Exempel på stråldoser:
0,01 mSv: Den dos patienten får under en tandröntgenfotografering
0,1 mSv: Den dos patienten får under röntgenfotografering av lungorna
2 mSv: Den dos kosmisk strålning en person som arbetar ombord på flygplan får under ett år
3,7 mSv: Den genomsnittliga dosen strålning en finländare får per år (radon i inomhusluften, röntgenundersökningar osv)
20 mSv: En datortomografiundersökning
50 mSv: Den största tillåtna dosen per år för en person som arbetar med strålning
6000 mSv: En dos som kan leda till döden om personen får den under ett dygn. En så stor dos kan en person få endast om han till exempel befinner sig nära platsen för en kärnvapenexpl
•
Vad vet du om joniserande strålning?
Henrik Sundström förklarar vad strålning egentligen är;
- Synligt ljus är förmodligen den typen av strålning vi alla är mest bekanta med. När strålning nämns i dagligt tal och media kopplat till sjukvård, kärnkraft eller atombomber syftas det dock ofta till joniserandestrålning. Detta är fotoner och partiklar med så pass hög energi att de kan slå loss elektroner från atomkärnor och bilda joner, vilket är positivt eller negativt laddade atomer som blir reaktiva.
- Inom hälso-och sjukvård är röntgenstrålning och gammastrålning de mest förekommande typerna av joniserande strålning, men även olika typer av partikelstrålning förekommer. Röntgen och gamma är båda fotoner, alltså en typ av ljus, där skillnaden är att gammastrålning är en produkt av radioaktivt sönderfall och röntgenstrålning produceras genom röntgenrör. Icke-joniserande strålning används också inom hälso- och sjukvård genom till exempel radiofrekventa fält inom magnetresonanstomogr
•
Strålsjuka
Strålsjuka är en sjukdom som uppstår till följd av att en individ exponerats för joniserande strålning, till exempel efter röntgenstrålning, en kärnkraftsolycka eller kärnvapendetonation. Symptomen beror på en omfattande förstörelse av celler; de organ som har många celler under delning drabbas hårdast.
Strålsjuka uppkommer när den joniserande strålningen är 1 sievert eller mer, dock avgörs insjuknande också av hur lång tid individen utsätts för strålningen. De första symptomen är illamående och kräkningar, inom några timmar. Därefter uppstår diarré till följd av att tarmslemhinnan skadats. Med högre strålning förvärras sjukdomen genom att fler organ drabbas, i synnerhet slemhinnor i mag- och tarmkanalen och hjärnan, vilket bland annat leder till att immunförsvaret slås ut och bakterier som kroppen normalt hade hanterat angriper kroppen. Detta tar några veckor innan symptomen visar sig. Hur stor strålning någon klarar utan dödlig utgång är individuellt, dock är str