Hur påverkas sjukhusen

Midsommarhelgen har precis passerat och nu inleds sommarperioden inom hälso- och sjukvården. En period som varje år är tuff – invånarnas behov av vård minskar inte bara för att det är semestertider. Den här sommaren är läget extra tufft, det beror förstås på den konflikt som pågår mellan SKR, Sobona och Vårdförbundet.

• På Södersjukhuset i Stockholm har 65 operationer tvingats skjutas upp på grund av Vårdförbundets konfliktåtgärder och de bedömer att uppemot 20 vårdplatser kan behöva stängas ner.
• I Värmland har hela enheter och mottagningar stängts ner.
• I Västerbotten har antalet besök på akutmottagningarna ökat då de som bemannar 1177 på telefon och de som bemannar telefonerna på regionens hälsocentraler varit uttagna i strejk. De beskriver hur patientsäkerheten hotas då vårdkedjor bryts och diagnoser blir försenade, något som påverkar invånare i Västerbotten och hela norra Sverige.
• I Västra Götaland arbetar de för att upprätthålla den aku

  •

  Det svenska hälso- och sjukvårdssystemet är ett delat ansvar mellan stat, region och kommun. Riksdagen, regeringen och myndigheter beslutar om författningar som ger de lagliga förutsättningarna. Hälso- och sjukvården regleras bland annat i hälso- och sjukvårdslagen (HSL), Patientlagen (PL) och Patientsäkerhetslagen (PSL).

  Inom en rad områden finns även speciallagstiftning som, tillsammans med Socialstyrelsens föreskrifter, är styrande för verksamheten.

  Målet med hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård ska ges företräde till vården.

  Statens ansvar
  

  Riksdag och regering

  Riksdag och regering lägger grunden, pekar ut riktningen och skapar förutsättningar för hälso- och sjukvården.

  Riksdagen ger ramarna för hälso- och sjukvården i form av lagstiftningen på hälso- och sjukvårdsområ

  •

  Hälso- och sjukvården påverkar klimatet

  För att förhindra de negativa konsekvenser som en global temperaturökning över 1,5 grader medför krävs ett globalt ansvar för att minska de klimatpåverkande utsläppen av växthusgaser. Detta gäller särskilt de starka ekonomierna i världen där företag, stater, regioner och kommuner måste se över sina verksamheter, vilket också gäller hälso- och sjukvården. 

  Ett första steg är att identifiera hur stora utsläppen är och varifrån de kommer. Traditionellt sett beräknas och jämförs territoriella utsläpp, vilket innebär de utsläpp som sker inom landets gränser. Här inkluderas exempelvis eldning av fossila bränslen till industrin och inrikes transporter. Om man tittar på endast detta mått ges en bild av att Sveriges utsläpp minskar och att vi är på väg åt rätt håll [1]. Dock missar man på detta sätt klimatpåverkan från konsumtionen. Om man i stället utgår från de utsläpp som genereras av material och produkter som produceras i andra länder och k