Hur föder sälar barn
•
Sälar
Sälar (Pinnipedia) är en djurgrupp i ordningen rovdjur. Man indelar de 33 arterna i tre familjer – öronsälar, öronlösa sälar och valrossar. Det vetenskapliga namnet är sammansatt av latinetspinna = fena och pes = fot.
Sjökatt är ett namn som använts av jägare som en benämning för säl.[1]
Utseende
[redigera | redigera wikitext]Sälar når en längd av mellan 1,20 och 6 meter.[2] Vikten varierar mycket med de 25 kilogram tunga honorna av antarktisk pälssäl (Arctocephalus gazella) i ena änden och de upp till 4000 kilogram tunga hannarna av sydlig sjöelefant (Mirounga leonina) i andra änden. Många arter har en utvecklad könsdimorfism – hannar av sjöelefanter väger ibland fyra gånger mer än honor.
Huvudet skiljer sig obetydligt från resten av den spolformiga kroppen och svansen är bara rudimentär. Extremiteterna, kallade labbar, sitter fram till armbåge respektive knäet inuti kroppen.[2] Dessa egenskaper är en anpassning till livet i vattnet.
Tänderna
•
Sälar i Sverige
Sälar är duktiga dykare. I svenska vatten finns gråsälen, knubbsälen och vikaren. Största hotet är miljögifter, men även klimatförändringen är ett växande hot.
Alla säldjur tillhör gruppen Pinnipedia. Gruppen består av de tre familjerna öronsälar, valrossar och öronlösa sälar som också kallas egentliga sälar. Våra svenska sälarter är allihop öronlösa sälar. Det är gråsäl, knubbsäl och vikare.
Vad är en säl?
Sälar är vattenlevande däggdjur med pälsklädd, strömlinjeformad kropp och alla fyra extremiteter omvandlade till labbar (fenliknande fötter). Öronlösa sälar kännetecknas av slät päls och avsaknad av ytteröron. De simmar med kraftiga sidorörelser av bakkroppen, och de främre labbarna används huvudsakligen för att styra med men hjälper också sälen att ta sig fram på land.
Födda dykare
Sälens kropp klarar det höga trycket från vattnet genom att den är elastisk och revbenen kan tryckas ihop utan att skada de inre organen. Innan sälen ska dyka tömmer den sina lun
•
Alla tre arterna tillhör familjen öronlösa sälar (Phocidae), även kallade egentliga sälar. Sälar till hör däggdjuren och är väl anpassade för ett liv i vatten.
Anpassning till livet i vatten
De har ett tjockt späcklager som skyddar dem mot kylan. Kroppen är spolformad med fyra labbar för att ge en bättre simförmåga. När sälen dyker andas den ut och stänger öron och näsborrar.
För att kunna tillbringa lång tid under vattnet sparar de på syret genom att blodet främst transporteras till de viktigaste delarna av kroppen som hjärta, hjärna och det centrala nervsystemet. Även hjärtfrekvensen går ner när sälen dyker. Syre kan även lagras direkt i sälens muskulatur.
För att klara trycket från vattnet när sälen dyker, har de en elastisk kropp och revbenen kan tryckas ihop utan att skada inre organ. Alla tre sälarterna kan alla dyka ner till flera hundra meters djup.
Kutar
Sälarna blir könsmogna vid 4-5 års ålder. De föder en kut per år, någon gång mellan februari-juni, beroende på ar