Hur känns epilepsianfall


  • Epilepsi anfall vad göra
  • Fokala anfall epilepsi
  • Krampanfall utan epilepsi
  • hur känns epilepsianfall
  • Epilepsi hos vuxna

    Patientinformation

    Kirsi Tarnanen, Reetta Kälviäinen, Jorma Komulainen och Finska Läkaresällskapet

    7.9.2020

    God medicinsk praxis -rekommendation «Epilepsiat (aikuiset)»

    Begrepp i samband med epilepsi

    Ett epileptiskt anfall är en övergående störning i hjärnverksamheten som uppstår på grund av avvikande elektrisk aktivitet i nervcellerna. Många av oss kan under livets gång få ett enstaka epileptiskt anfall. Diagnosen epilepsi ställas dock vanligen först när det har förekommit minst två anfall.

    Begreppet epilepsi används när personen har benägenhet till upprepade epileptiska anfall, utan att det finns någon yttre predisponerande faktor. Sådana faktorer kan vara en nyligen inträffad hjärnskada, en störning i ämnesomsättningen eller vätskebalansen eller abstinenstillstånd efter alkohol- eller droganvändning.

    Epilepsisyndrom är en helhet som innefattar epilepsisymtomen, typen av anfall, åldern då anfallen börjat och den information som registrering av

    Symtom vid epilepsi

    Hjärnan är uppbyggd av miljarder nervceller som arbetar med elektriska signaler. De olika nervcellerna samverkar i komplicerade nätverk och kommunicerar med varandra. Dessa aktiviteter är grunden för att du till exempel ska kunna tänka, känna, höra, se och röra dig.

    När hjärnan fungerar som den ska, finns en balans mellan att nervcellerna stimuleras och att de hålls tillbaka. Om du har epilepsi är denna balans rubbad. Vissa nervceller är då överaktiva och du får ett epileptiskt anfall när hjärnan förlorar kontrollen över denna överaktivitet.

    Hur anfallen blir beror på i vilken del av hjärnan den epileptiska aktiviteten äger rum. Därför indelas epileptiska anfall i två huvudtyper:

    • Generaliserade anfall, då stora delar av hjärnan är inblandad från anfallets start.
    • Fokala anfall, som startar i en begränsad del av hjärnan.

    Ett första anfall är inte alltid epilepsi

    Alla sjukdomar och skador som du får i hjärnbarken kan rubba balansen mellan nervcellernas akti

    Epilepsi – en sjukdom som orsakar anfall

    Epilepsi är ett samlingsnamn för flera typer av anfall av olika orsak1 och svårighetsgrad2. Anfallen kan se olika ut för olika personer.3 Somliga får bara några enstaka anfall under hela livet, medan andra kan ha svåra anfall varje dag.1 De flesta som har epilepsi kan fortsätta att leva sina liv nästan som vanligt.3 Samtidigt innebär epilepsi för många en påverkan på livets alla aspekter.4 Det finns en rad olika behandlingar som förebygger anfall 1och forskning kring nya behandlingar pågår på bred front.5

    Om epilepsi

    Epilepsi är en neurologisk4 och ofta livslång2 sjukdom som ger anfall1. Benämningen epilepsi används som ett samlingsnamn för flera olika typer av anfall av olika orsak. Diagnosen epilepsi får den som haft återkommande epileptiska anfall som inte framkallats av någon tillfällig yttre påverkan, så kallade oprovocerade epileptiska anfall.1

    Anfallen kan vara av olika karaktär, både gällande symtom och svå