Hur många daggmaskar
•
Daggmaskars grävning i jorden och förmåga att leverera ekosystemtjänster hotas av markpackning
Det finns flera miljarder organismer i en enda tesked jord. De är involverade i olika processer som reglerar markens förmåga att leverera ekosystemtjänster såsom näringsomsättning, vattenreglering, kolinlagring samt växtproduktion.
Daggmaskar är en av de större markorganismerna och bidrar till våra jordars funktion. Deras grävningsaktivitet ger utrymme för vatten och syre att röra sig genom jorden, samt bidrar till att växtrötter och markorganismer kan frodas.
På grund av det moderna jordbrukets utveckling har antalet daggmaskar minskat i jordar som har blivit kompakterade av tunga jordbruksmaskiner. I dessa marker har också daggmaskars aktivitet minskat. En minskad daggmaskaktivitet får konsekvenser för vår livsmedelsproduktion och andra viktiga markfunkt
•
Daggmask
Daggmask (Lumbricus) är ett släkte i familjen daggmaskar, som tillhör fåborstmaskarna i stammen ringmaskar.
Släktet omfattar flera arter, exempelvis stor daggmask (Lumbricus terrestris), sydlig lövdaggmask (Lumbricus festivus), och stor lövdaggmask (Lumbricus rubellus).
Maskar bryter ner växtdelar och är viktiga i ekosystemen.[1]
Föda
[redigera | redigera wikitext]Maskar är viktiga i ekosystemet både för att de bryter ned växtdelar (som utgör maskens föda) och för att de syresätter och dränerar marken genom sina gångar.[2] Daggmaskar har inga käkar utan äter genom att bilda ett tryck i svalget och suga in maten. I krävan bryts maten ner, blandas med saliv och bryts ner till mindre bitar. De äter inte bara löv, bark, strån och alger, utan också animaliskt material som bakteriemattor, svamphyfer och fjädrar. När det gäller löv är de kräsna, det ska vara nedbrutet av svampar och bakterier. Daggmask har även en omrörande effekt på jorden. Att maskarna o
•
Daggmaskar
- Benämningen daggmaskar används ibland även för den högre grupperingen fåborstmaskar (Oligochaeta).
Daggmaskar (Lumbricidae) är en familj i ordningen Haplotaxida. De är tvåkönade (hermafroditer) med fyra par korta borst på varje segment. De för oss vanligaste arterna av daggmask är mycket viktiga för jordens ekologi.
Det finns omkring 670 arter daggmaskar i världen[1], varav 31 i Sverige[2] och 16 i Finland[3]. Den längsta i Sverige kan bli 30 centimeter lång. Den största daggmasken är den sydafrikanska jättedaggmasken som kan bli upp till 7 meter lång. Daggmaskar bidrar till nedbrytandet av växtmaterial och bidrar på så sätt till egenskaperna hos den lokala jordmånen.
Systematiken är omstridd.
Arter går att identifiera med en bestämningsnyckel utarbetad av Astrid Lofs-Holmin.[4] Det är ett enkelt schema som tar fasta på detaljer i signalementet, eller beteendet som daggmasken har, art för art. De största i Sverige är Lumbricus terrestris och A