Hur är stockholmska
•
Tids- och klassperspektiv på stockholmskan i ny bok
Reker som man eter – så kallat Stockholms-e har för många blivit en symbol för huvudstadens dialekt. Men hur vanligt var egentligen Stockholms-e i äldre stockholmska, och vilka andra uttalsdrag fanns det? I Perspektiv på stockholmska beskrivs vad som kännetecknar den äldre stockholmskans uttal, hur det skiljer sig åt mellan olika grupper och hur det har förändrats över tid.
– Mitt mål har varit att ge den samlade översikt av stockholmskans utveckling och särdrag som länge saknats. Och jag hoppas att boken ger nya perspektiv på stockholmska för både forskare och studenter och för allmänheten, säger Jenny Öqvist, språkforskare vid Språkrådet på Institutet för språk och folkminnen.
Hennes arbete bygger framför allt på analyser av närmare hundra timmars ljudinspelningar med stockholmare födda mellan 1862 och 1946. I ett kapitel sätts en enskild inspelning under luppen för en närstudie av språkmelodin i äldre arbetarklasstockholm
•
Projekt: Att lära sig fokusera – hur stockholmska och skånska barn producerar och uppfattar kontrastiv intonation (BlikSSt)
Fakta om projektet
Projektledare
Gilbert Ambrazaitis, Linnéuniversitetet
Kontaktpersoner för deltagare i Stockholm
Susan Sayehli, Stockholms universitet: susan.sayehli@biling.su.se
Charlotte Bertilsson, Linnéuniversitetet: charlotte.bertilsson@lnu.se
Övriga projektmedlemmar
Nadja Althaus, University of East Anglia, Norwich, UK; Anna Sara H. Romøren, Oslo Metropolitan University.
Deltagande organisationer
Linnéuniversitetet; Stockholms universitet; Oslo Metropolitan University; University of East Anglia, Norwich, UK
Finansiär
Riksbankens Jubileumsfond
Tidsplan
1 juli 2018–31 december 2023
Ämne
Jämförande språkvetenskap och lingvistik (institutionen för svenska språket, fakulteten för konst och humaniora)
Mer om projektet
Att lära sig fokusera &n
•
Stockholmska
Stockholmska är ett samlingsnamn för de olika dialekter och sociolekter som talas i Stockholm. Den äldre stockholmskan från 1800-talet var framförallt mest lik och närbesläktad med de dialekter som har talats på landsbygden utanför Stockholm, framför allt i södra Uppland och i norra Södertörn, men har även historiskt haft vissa drag som särskilt den från dessa.[1] Talspråket i Stockholm har dock alltid skilt sig åt mellan olika socialgrupper, och till exempel borgerligheten och arbetarklassen har talat olika sociolekter, med avseende på bland annat uttal och ordböjning.[2]
Stockholm har alltid varit en inflyttarstad, och stockholmskan har därför genom historien påverkats av dialekterna och språken som dessa immigranter har talat. Detta gäller till exempel under medeltiden, då många tyskar var bosatta i Stockholm och andra handelsstäder i Sverige, vilket påverkade språket. Under industrialiseringen i slutet av 1800-talet var även inflyttningen till Stockholm be