Hur mycket kol fångar
•
Kolets kretslopp och människans påverkan
Faktablad
Grundämnet kol, med kemisk beteckning C, finns i allt levande och kolets kretslopp pågår hela tiden.
Publicerad 20 sep, 2023 • Uppdaterad 19 jan, 2024 • 6 min att läsa
Click here for English version
För att få energi bryter vi ner kolbaserade ämnen och andas ut koldioxid (CO2). Utan kol skulle vi människor och allt annat levande på jorden helt enkelt inte fungera.
Precis som vattnet cirkulerar kolet i naturen. De två centrala delarna i kolets kretslopp är fotosyntes och förbränning. Solen driver kolets kretslopp och via fotosyntesen binds koldioxiden in som kolatomer i växterna. Det kallas kolinlagring.
Fotosyntesen går till så här: I luften finns koldioxid. Gröna växter tar upp koldioxiden och tillsammans med energi från solen och vatten (som växten suger upp med hjälp av sina rötter) omvandlar växterna koldioxid till glukos som ger näring till växten. Det bildas också syre som växten släpper ut.
•
Kolskolan: Lektion 1.
Krönika: Fotosyntesen - De svenska bönderna har skördat 5,9 miljoner ton spannmål i år. Det är bra. Vi har samtidigt med fotosyntesens hjälp tagit bort 8,7 miljoner ton koldioxid från atmosfären för att producera den skörden.
Det jag inte begriper är varför så många människor förknippar jordbruk med utsläpp av växthusgaser. Vi bönder är bra på mycket. Men i frågor som rör PR och kommunikation finns utrymme för förbättring. Ett första steg skulle kunna vara att vi var och en kommunicerar den klimatnytta vi faktiskt gör.
Här kommer ett räkneexempel:
Om du har skördat 8 000 kg vete på ett hektar består skörden till ungefär 40 procent av kol. Det vill säga 3 200 kg (procentsatsen är i stort sett samma för alla torkade grödor). För att b
•
Skötsel av skog och agroforestry
Hur skogen sköts har också en stor betydelse för den långsiktiga kolbalansen. Planteringar utifrån agroforestrymetoder, så kallat ”skogsjordbruk”, tar upp mer koldioxid än monokulturer eftersom växterna ”drar nytta” av varandra och ger positiva synergieffekter. I en odling utifrån en agroforestrymodell kan till exempel marktäckande grödor användas för att öka växternas förmåga att förhindra att koldioxiden släpps ut.
Ur synvinkeln maximal kolinlagring är relativt lite eller ingen markberedning att föredra eftersom det innebär att mindre koldioxid i och med det släpps ut från marken. Det är därför som plöjningsfritt jordbruk ofta lyfts som en viktig klimatåtgärd, som enligt vissa forskare kan bidra med så mycket som 30% lägre koldioxidutsläpp globalt per år. När åkrar inte plöjs hålls fukt kvar i jorden vilket får växterna att växa bättre. Det är alltså träden och växternas fotosyntes som gör det stora jobbet. Plöjningsfri odling leder o