Hur kan en människa
•
Hur dum kan en människa bli?
– Jag tror att civilisationer har uppstått flera gånger, svarar Ulf Danielsson, kanske till och med ganska många gånger, men det är inte säkert att det finns särskilt många nu levande civilisationer som är i klass med oss, eller att de ens finns i vår galax. Jag är däremot säker på att de flesta civilisationer är relativt kortvariga. De flesta överlever nog inte så mycket längre än vår mänsklighet ser ut att göra.
I sitt sommarprat från 2019, som har lyssnats på långt över två miljoner gånger, berättar Anders Hansen om första gången han håller en människas hjärna i sina händer. Det sker i en obduktionssal på Karolinska institutet.
– Det är ett avgörande ögonblick för mig; att hålla i ett organ som är det närmsta man kan komma en annan människas inre. Allt personen har upplevt ligger i mina händer. Men det jag framför allt bär med mig från den stunden är känslan av att hjärnan är ett organ, att det har utvecklats för att vara just en hjärna, och att de
•
Evolutionen - människans utveckling
Människan och aporna hade gemensamma förfäder till för ungefär 7 till 6 miljoner år sedan. Vi är idag mest släkt med schimpanser.
Bild: Wally Gobetz
Homo sapiens kom till Europa för 40 000 år sedan under den senaste istiden. Då låg det en tjock inlandsis över det som idag är Skandinavien.
Tidiga människoarter
För 2,4-1,6 miljoner år sedan levde homo habilis, "Den händiga människan". Hon var cirka 120 cm lång och kunde tillverka redskap av trä, ben och sten.
För 1,8-0,3 miljoner år sedan utvecklades homo erectus, "Den uppresta människan". Hon var 150-180 cm lång, gjorde bättre redskap och använde eld. Med längre ben kunde hon springa snabbt och gå långt på stora grässlätter.
För 600 000 år sedan kom föregångarna till en ny art människor. De vandrade ut ur Afrika för 500 000 år sedan och utvecklades till neandertalare och denisovamänniskor.
Neandertalarna slog sig ner i Europa. De överlevde i djupa skogar och berg tack var
•
Människosyn
Människosyn är ett brett begrepp och en sammanfattande benämning på olika uppfattningar om människans roll i historien och i samhället.
Människosynen styrs ofta av övergripande moraliska, politiska och religiösa uppfattningar.
Begreppet innefattar den moderna politiska debatten och föreställningarna ”om människans grundläggande egenskaper, hennes möjligheter och begränsningar” (Nationalencyklopedin 2018). Det rymmer även sedan långt tillbaka i tiden religiösa och filosofiska aspekter, som exempel:
- Skapades människan till Guds avbild?
- Får hon evigt liv efter döden?
- Är människan god eller ond av naturen?
- Han hon en fri vilja?
- Vilka är skillnaderna mellan människor och djur?
När man i västvärlden beskriver varje människa kallar man henne individ. Föreställningen om individen ligger exempelvis till grund för FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna. Bara genom att födas blir man enligt denna föreställning en individ med ett egenvärde, varför ma