Hur växter fånga energi
•
Fotosyntesen och djuren
Växten, gräset, blomman eller trädet fångar upp solljuset tillsammans med vatten i marken och koldioxid i luften. Växten vill åt väte, syre och kol för att bilda glukos för att själv kunna växa – och kvar till oss människor blir ett överskott av den livsnödvändiga gasen syre!
Energin som skapas i växterna flödar i den cirkulära matproduktionen och lämnar aldrig kretsloppet. Den kommer till nytta på olika sätt, exempelvis som:
- Näring till människor och djur
- Näring till växter i form av stallgödsel, biogödsel och gröngödsel
- Fossilfritt bränsle i form av biogas
- Andra produkter såsom skinnklädsel, djurfoder och kosmetika
I människans tidiga historia var vi inte bofasta, utan vandrade för att följa årstider eller växtlighet och jaktbyten. Eftersom både djur och människor vandrade var utarmning av jorden inte ett problem. Marken och växtligheten återhämtade sig när betande hjordar och människor drog vidare.
När vi sedan började bo allt längre tid på s
•
Växter får sin energi genom att omvandla koldioxid och vatten till syre och druvsocker med hjälp av solljus. Forskare har länge försökt kartlägga denna fotosyntes i detalj, med målet att bygga apparater som spjälkar vatten till syrgas och energirik vätgas bara med hjälp av solenergi.
En sådan apparat skulle kunna förse världen med klimatvänlig energi, bara processen kan göras tillräckligt effektiv och billig. Nu har ett internationellt forskarlag för första gången lyckats ta högupplösta bilder av denna process när vattenmolekylerna splittras. Med hjälp av ultrasnabba laserpulser från röntgen-frielektronlasern vid SLAC National accelerator laboratory i USA har forskarna kunnat studera var och när syret bildas.
– Vi har tagit ett stort steg framåt när det gäller att förstå denna komplicerade reaktion, säger Johannes Messinger, professor i molekylär biomimetik vid Uppsala universitet och en av huvudförfattarna till studien som publicerats i tidskriften Nature. De nya bilderna beskr
•
Fotosyntesen och klimatförändring
Lämplig årstid: året runt
Det är i bladen det händer! I fotosyntesen omvandlar växterna koldioxid och vatten till olika kolhydrater med hjälp av det gröna klorofyllet. En skulle kunna säga att växterna samlar på kol som de tar från luften. Koldioxiden som växterna bygger upp sina växtdelar av tas in i bladen genom klyvöppningarna som sitter undertill. I processen bildas syre som även det släpps ut genom bladens klyvöppningar. Vi människor är beroende av det syre som växterna frigör i fotosyntesen.
Solenergi + koldioxid + vatten → kolhydrater + syre
Vad rör sig i en växt?
Fotosyntesen är svår att förstå. Ett sätt att få grepp om hur eleverna tänker om växter och solenergi kan vara att be dem rita och berätta om vad som rör sig i en växt. Hur en på ett annorlunda sätt kan beskriva hur flödena i ett träd sker har vi beskrivet i aktiviteten Träd.
Gå till Träd
En kan säga att växterna gör sin egen "mat" genom fotosyntesen. Ett enkelt sät